Startbesked avseende bygglovsbefriad komplementbyggnad – är byggnaden fristående eller inte?

Ärendet gällde startbesked för en bygglovsbefriad komplementbyggnad i Göteborgs Kommun. Mark- och miljödomstolen bedömde att det inte var riktigt av byggnadsnämnden att bevilja startbesked för komplementbyggnaden. Detta eftersom byggnadsverket både funktionellt och visuellt framstod som en del av huvudbyggnaden.

Mark- och miljödomstolen

I mark- och miljödomstolen yrkade klagande på att startbeskedet skulle upphävas. Till grund för sin överklagan anförde klagande bl.a. att det handlade om en betydande olägenhet. Olägenheterna bestod av besvärande utökad insyn, förlorad havsutsikt samt att att byggnationen skulle medföra skuggning för deras uteplats. Vidare anfördes att byggnaden genom sin utformning är tänkt att uppföras i direkt anslutning och att det för en utomstående betraktare närmast kunde ses som att byggnadskropparna var ihopbyggda.

Byggnadsnämnden anförde bl.a. att komplementbyggnaden log invid men inte på en altan som delvis var underbyggd. Det var därmed inte en fråga om tillbyggnad. Den gav inte ett visuellt intryck av att vara en sådan eller sammanbyggd,

Mark- och Miljödomstolen höll syn på platsen för att betrakta förhållandena och omständigheterna på platsen. Domstolen konstaterade i första hand att det inte handlade om en betydande olägenhet som avses i 2 kap 9 § plan- och bygglagen (PBL). Domstolen tog därefter upp frågan om byggnadens nockhöjd, och konstaterade att åtgärden således var planenlig enligt denna punkt. (Markmedelnivån skulle räknas vid byggnaden – det fanns därmed skäl att frångå kravet på beräkning från den allmänna platsens mark medelnivå).

I frågan om komplementbyggnaden var att anses som fristående gjorde domstolen följande bedömning;

Den föreslagna byggnationen är avskild från altanen/garaget av ett schakt av 20 centimeters bredd. Även till sin gestaltning och sitt formspråk är byggnationen skild från bostadshuset. De bägge byggnadskropparna, huvudbyggnaden och komplementbyggnaden, har dock samma golvnivå och de är också funktionellt sammanlänkade av altanen, som också fungerar som entré till den nya byggnaden. Det visuella intrycket är att byggnationen är placerad på altandäcket. Det innebär att byggnadsverket både funktionellt och visuellt framstår som en del av huvudbyggnaden på ett liknande sätt som garaget/altanen. Domstolen bedömer sammantaget att dessa omständigheter gör att det inte är fråga om en fristående komplementbyggnad utan om en lovpliktig tillbyggnad (jfr Kammarrätten i Göteborgs dom den 5 mars 2010 i mål nr 7156-09). Detta innebär att startbesked inte borde ha getts

Mål nr P 2179-20

Utdrag från bygglovshandlingarna